Mulmholkar

Mulmholkar

Ihåliga gamla ekar har en rik fauna knuten till sig. Den mest artrika miljön är själva håligheterna i stammarna och framförallt i den kompost som ansamlas på botten som kallas mulm. Mulmen består oftast av vedfragment och svampmycel men kan även innehålla löv och fågelborester samt lämningar från både fladdermöss och andra djur som bor i håligheterna. I många områden med flerhundraåriga ekar, där vi har läderbaggar och andra hålträdsarter, kan det både finnas stora åldersglapp där nästa generation ekar saknas eller att det är stora avstånd mellan olika ekområden. I båda fallen är detta ett hot för hålträdsarternas långsiktiga överlevnad.

Forskning har visat att det är möjligt att skapa artificiella miljöer som fungerar för en stor andel av hålträdsarterna. Dessa kallas mulmholkar och ser ut som stora fågelholkar som är fyllda till 75 % med i huvudsak ekspån och eklöv, som partiellt fuktas med vatten. Mulmholkarna har monterats uppe i träden och rymt mellan 70 och 200 liter. I projektet skall en större modell (ca 1000 liter) byggas, som skall stå på marken och spännas upp mot trädstammar. De flesta ska konstrueras så att även fåglar kan häcka i översta delen av holken, men några kommer byggas så att fladdermöss skall kunna bo däri.

Skiss av mulmholk