Nordlig ädellövskog 9020
Naturtypen har en lång kontinuitet som lövträdbärande mark. Betes- eller slåtter-bruk har vanligtvis förekommit men områdena är nu igenvuxna. Delar av naturtypen kan p.g.a. av terrängförhållanden, endast varit marginellt påverkade av bete under lång tid. Naturtypen är mycket artrik och rödlistade arter av epifytiska kryptogamer, vedlevande insekter, samt marklevande flora och fauna förekommer. Trädskiktets krontäckningsgrad är normalt 50-100%, och ädellövträd utgör normalt minst 50% av grundytan. Viktiga komponenter i trädskiktet är ek, alm, ask, lind och lönn. Inget av trädslagen ek, bergek, avenbok, (var för sig eller tillsammans) eller bok dominerar.
Naturtypen förekommer inom ädellövskogens utbredningsområde. I denna naturtyp finner man ofta en stor variation vad gäller trädslag, artstock och struktur. I sitt mest utvecklade stadium kännetecknas naturtypen av en stor åldersfördelning med ett typiskt inslag av gamla träd. Som ett resultat av tidigare markanvändning, hävd och naturliga störningar kan skogen befinna sig i ett yngre successionsstadium med stort inslag av yngre träd.
Skogen ska vara, eller i en relativt nära framtid kunna bli naturskog eller likna naturskog med avseende på egenskaper och strukturer. Den kan ha påverkats av t.ex. plockhuggning, bete eller naturlig störning. Det ska finnas gamla träd, död ved och en kontinuitet för de aktuella trädslagen. Begränsade insatser för att hindra att grova äldre hävdformade träd dör av konkurrens från kringväxande träd kan behövas. Ett extensivt bete är ibland önskvärt, eftersom naturtypen ofta nyttjats som betesmark eller slåttermark, och kan ha kvar värden som är beroende av viss hävd.
