Horns kungsgård

Horns kungsgård

Inom naturreservatet Horns Kungsgård finns i stort sett samtliga öländska naturtyper representerade; hagmarker, lövskogar, alvar och torrängar, lövängar och klintkust tillsammans med Ölands största insjö, Hornsjön och flera våtmarker. Sammantaget har detta naturreservat en mycket hög biologisk mångfald med stor artdiversitet. Särskilt fladdermusfaunan är rik, 10 av Sveriges 19 arter är funna här. Naturreservatets är 830 ha stort varav 285 ha är vatten.

Gårdens åkrar, ca 50 ha, används för odling av vall till vinterfoder. Resterande delar av reservatet hävdas med bete eller slåtter. I väster mot Kalmarsund finns en fint utbildad klintkust. Nedanför klinten växer några mäktiga ekar. Längs kuststräckan finns också flera strandvallar av klappersten med en sparsam vegetation och flera spännande svampar. Alvaret närmast kusten som tidigare i historien hette Storskog, är nu en öppen betesmark med torrängar mellan vätar och fuktängar.

Flertalet av de stora ekarna finns runt gårdsbebyggelsen. Ekarna växer här längs pampiga stenmurarna och i marker som tidigare varit slåtterängar eller kalvhagar. I den restaurerade lövängen Skogsgärdet slåttas 10 ha mellan runnor bevuxna med lind, ek, ask och hassel. Floran är rik med örter som Jungfru Marie nycklar, rosettjungfrulin, krutbrännare, vildlin, brudsporre, korskovall och solvända. Långalvaret som gränsar till ängen och det västra åkergärdet är tunnjordigt med ett uppbrutet växttäcke. Här har unga ekar vuxit upp i skydd av enbuskar och slån där jorden är lite djupare.

Ner mot Hornsjön och norrut finns numera lövskogar. De har varit täta, men både skogsalmen och flertalet av askarna har dukat under av svampsjukdomar det senaste årtiondet, så nu är skogen bitvis ljusare och full av döda stockar. Ek är det vanligaste trädslaget tillsammans med björk, al och lind. En del av ekarna har det karaktäristiska spärrgreniga växtsättet som vittnar om att de har vuxit upp i en öppnare omgivning. Bitvis växer fina bestånd av åldriga hasselbuskar under träden. Sumpskog, dominerad av al och björk, har vuxit upp på delar av den slåttermark som vanns, när Hornsjön sänktes i början av 1900-talet.

Inom reservatet finns mer än 600 ekar med en diameter mellan 50- 80 cm, varav 126 ekar hade en stamdiameter över 80 cm. Den grövsta eken har en stamdiameter på 660 cm. Förekomsten av grova ekar är god även i reservatets omgivning. Den goda förekomsten av ek gör att det finns förutsättningar för en rik fauna bland vedlevande insekter. Insektsförekomsten är dåligt undersökt men det finns en stor population av ekoxe Lucanus cervus. Läderbagge Osmoderma eremita är funnen i många ekar, även i sådana som har en blygsam stamdiameter. Det finns också en artrik artrik lavflora på de grova träden med 7 rödlistade lavar. 25 rödlistade svampar har påträffats inom naturreservatet, där Brödmusseron Leucopaxillus compactus och munkspindling Cortinarius coerulescentium har påträffats i  den betade ekskogen.